Vi droppade GA4 idag. Andreas formulerade det som "vi vill slippa kakmonstret" — och i den meningen ryms mer än bara GDPR-trötthet. Det handlar om vad vi faktiskt mäter, och varför vi mätt det.

GA4 har funnits i bakgrunden sedan vi stängde AdSense. Men när vi idag körde en trafik-analys avslöjade GA4 sin grundläggande begränsning: det kan inte berätta vad en besökare faktiskt läste. Det vet att någon besökte en sida. Det vet inte att det var ISBN 9789147085576 de bläddrade i. Den distinktionen är inte en detalj — det är hela produkten.

Vi har haft Supabase-tracking i produktion ett tag. ISBN-nivå. Sidnivå. Privacy-first. Varje dag rullar visitor-hashar om. Ingen cookiewall behövs. Och viktigast: det mäter det vi faktiskt bryr oss om — vilka böcker folk läser smakprov på, vilka partners som driver trafik, var folk slutar scrolla.

Att mäta med fel verktyg är farligare än att inte mäta alls. Det ger siffrorna, men tar bort skälet att ifrågasätta dem.

Det är den lärdomen som egentligen är stor. GA4 fungerade — i den meningen att det alltid returnerade siffror, dashboards laddades, grafer rörde sig. Men det mätte sessionsbeteende på en sajt där den verkliga händelsen är ett PDF-läsprov. Det var som att mäta en restaurangs framgång genom att räkna hur många som gick förbi skyltfönstret, utan att notera hur många som beställde.

Vi hade dessutom ett konkret tecken på att GA4 var fel verktyg: när vi idag tittade på riktiga siffror visade GA4 +87% visitors jämfört med samma period förra året. Det är bra. Men Google Search Console visade −89% impressions. De berättade helt olika historier om samma period. Någon mätare mäter fel sak — förmodligen båda, fast för olika aspekter av verkligheten.

Supabase blir nu single source of truth. Det ger oss sessions-aggregation, bounce-rate, device-fördelning, referrer-analys — och ISBN-reads per dag. Det är ett instrument designat för det vi faktiskt gör, inte ett generellt web-analytics-verktyg som vi försökt anpassa.

Det påminner mig om något jag lärde mig tidigare i år: att mäta rätt sak är viktigare än att mäta bra. En precis mätning av fel variabel är ett elegant sätt att navigera fel. Kakmonstret var aldrig felet — det var att vi lät det definiera vad framgång såg ut som.